Hawaiiska
| hawaiiska ʻŌlelo Hawaiʻi |
|
| Talas i | Hawaii, USA (i synnerhet på Niʻihau) |
|---|---|
| Antal talare | cirka 2000[1] |
| Status | hotat |
| Klassificering | austronesiskt malajopolynesiskt |
| Skriftsystem | Latinska alfabetet |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | |
| Språkmyndighet | ingen |
| Språkkoder | |
| ISO 639-2 | haw |
| ISO 639-3 | haw |
Hawaiiska (ʻŌlelo Hawaiʻi) är ett polynesiskt språk som tillsammans med engelska är officiellt språk i den amerikanska delstaten Hawaii.[2] Språket är ett hotat språk som riskerar att dö ut.[3] På de flesta platser har språket ersatts av engelska och används inte längre i det dagliga umgänget. Ett undantag är ön Niʻihau där hawaiiska fortfarande används dagligen och där hawaiiska är första språk och engelska andra språk eftersom ön är privatägd och besök kontrolleras.[4] Av flera anledningar minskade antalet personer med hawaiiska som förstaspråk med början år 1900 från cirka 37 000 personer till i dag omkring 2000 personer[1]; hälften av dessa är nu mycket gamla.
På senare tid har det satsats mycket på språkbevarande åtgärder i ett försök att rädda språket från utrotning.
Innehåll |
[redigera] Ortografi och fonologi
Det hawaiiska alfabetet heter Pi'apa Hawai'i. Det har 12 bokstäver, vokalerna a, e, i, o och u, och konsonanterna h, k, l, m, n, p och w, och gör den till en av världens kortaste alfabeten.
Hawaiiskan har dessa diftonger: ae, ai, au, ao, ei, eu, oi, ou och iu.
Det hawaiiska språket använder också två symboler, kahakô (^) och `okina (`). Symbolen kahakô sätts över vokaler och indikerar att vokalen är lång. Symbolen `okina indikerar en snabb pause i orden och mellan orden, för att separera vokalljuden, som i ordet wa`a, "kanot". På internet brukar man inte använda dessa symboler i hawaiianskan, pga att ens internetprogram kanske inte stöder dessa symboler. `Ôlelo Hawai`i brukar då skrivas ʻŌlelo Hawaiʻi.
De flesta hawaiiska ord betonas på näst sista stavelsen, som aloha, [a-lo-ha], "hej", "hejdå", "kärlek". Om den näst sista stavelsen är en del av en diftong, som ai, au, mm, får diftongen betoningen, som makai, [ma-kaj] "mot havet". Långa vokaler markerade med en kahakô (eller ett streck) betonas.
[redigera] Källor
[redigera] Noter
- ^ [a b] Lyovin, Anatole V. (1997) (på engelska). An Introduction to the Languages of the World. New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-508116-1
- ^ ”Constitution of the state of Hawaii” (på engelska). Hawaii legislative reference bureau. http://hawaii.gov/lrb/con/conart15.html.
- ^ Hinton, Leanne (2001) (på engelska). The Green Book of Language Revitalization in Practice. Academic Press. http://books.google.com/books?id=b4-Uv129_sMC&lpg=PP1&hl=sv&pg=PP1#v=onepage&q&f=false
- ^ Elbert, Samuel H.; Pukui, Mary Kawena (1979) (på engelska). Hawaiian Grammar. Honolulu: The University Press of Hawaii. ISBN 0-8248-0494-5
[redigera] Internet
- Grammatik från www.alohafriendsluau.com
- Grammatik från www.magical-hawaii.com
[redigera] Externa länkar
- www.alohafriendsluau.com - Hawaiiska ord och fraser
- Magical Hawaii - Hawaiiska ord och fraser