Wikipedia:Artikelnamn

Policy & riktlinjer

Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Tredje återställningen gillt Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar och avstängningar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd av sidor Snabbraderingar

De principer och riktlinjer för namngivning av artiklar som beskrivs på denna sida är ämnade att sammanfatta den standard som genom tiden vuxit fram på Wikipedia på svenska. Artikelnamn kan alltid ändras i efterhand, och det går utmärkt att skriva enstaka artiklar utan att bry sig om namngivningsproblematiken; troligen kommer det då ibland att hända att andra byter namn på några av artiklarna. Dock händer det att enstaka användare skapar långa artikelserier utan att först sätta sig in i standard och praxis, vilket lätt väcker irritation hos andra användare. Den som känner sig osäker på hur man brukar göra i något specifikt fall kan ställa en fråga på sidan för frågor och svar eller på bybrunnen. Den som föredrar att fråga en specifik användare som verkar ha koll, kan givetvis göra det. Se Wikipedia:Inledning av artiklar för information om hur namn bör skrivas i början av artikeln.

Allmänna rekommendationer

Enkelhet, konsekvens och minsta möjliga förvåning

Artiklar bör i allmänhet ligga under namn som de allra flesta svenskspråkiga skulle förvänta sig att de har. Detta kallas principen om minsta möjliga förvåning (POMMF).

Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna, så att det blir enkelt för läsaren att förstå under vilka titlar som han eller hon kan förväntas hitta närliggande uppslagsord. Enkelhet är också värt att eftersträva; delvis sammanfaller detta med principen om minsta möjliga förvåning.

Det har framhållits att principen om minsta möjliga förvåning skulle kunna leda till namngivning som strider mot Wikipedias neutralitetspolicy. Att följa POMMF innebär dock snarare att man inte tar ställning för endera uppfattningen där det finns flera olika åsikter om vilket namn som är korrekt, utan att man i stället använder det namn som är mest etablerat bland svenskspråkiga yrkesskribenter. Detta innebär till exempel att orter vars namn är omstridda namnges enligt den praxis som används av svenskspråkiga nyhetsmedier.

En titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ bör dock i allmänhet inte stå tillbaka för "slarviga" eller felaktiga alternativ, även om dessa är välkända och spridda i vardagligt bruk. I sådana fall kan principen om minsta möjliga förvåning tillgodoses genom omdirigeringar eller hänvisningar.

Om både en längre formell och en kortare informell namnvariant finns, så bör det kortare namnet (ex Tyskland, Civilization II) användas i artikelnamn och löpande text, medan det längre namnet nämns i artikelns början (ex Förbundsrepubliken Tyskland, Sid Meier's Civilization II) och har omdirigering till artikelnamnet.

Förkortningar

Förkortningar undviks i artikelnamn, i synnerhet då det utskrivna namnet är relativt kort och välkänt och förkortningen för kort för att kunna antas vara unik. Detta gäller också då namnet vanligen skrivs i förkortad form, såsom Landsorganisationen (LO) och Pretty Good Privacy (PGP). Däremot kan förkortningarna med fördel användas i löpande text och hänvisningar från ofta använda förkortningar bör finnas som omdirigeringar, förgreningssidor eller topplänkar.

Ibland används förkortningen som artikelnamn, framförallt då det fullständiga namnet är okänt eller mycket klumpigt och förkortningen välkänd och entydig, såsom Nato, Ikea och Unesco.

Ord med flera betydelser

Ibland har ett ord flera olika betydelser. Helt skilda betydelser bör stå på olika sidor. För att skilja de olika betydelserna åt förses artikeltitlarna med tillägg inom parentes (eller i några fall efter ett kommatecken), som på kortast möjliga sätt anger vilken betydelse som avses. Den vanligaste betydelsen läggs på grundordet utan särskiljningstillägg, med länkar till övriga betydelser. Om det är svårt att utse vilken betydelse som är vanligast kan en förgreningssida läggas på grundordet. För att en läsare som inte vet hur särskiljningstillägget har valts ska kunna hitta rätt ska alla betydelser av ett ord gå att nå via wikilänkar från det enkla uppslagsordet.

Användning av ovanliga tecken i titlar

När diakritiska tecken som normalt inte används i svenska språket, till exempel è och ç, används vid namngivandet av en artikel, är det bra att skapa en automatisk omdirigering från motsvarande titel med svenska bokstäver. Således ligger artikeln om författaren Émile Zola under detta uppslagsord, medan Emile Zola är en omdirigering som pekar dit.

Se Wikipedia:Återgivning av främmande språk för mer information om vilka tecken från främmande språk som ska användas.

Om möjligt, använd grammatisk grundform

Titlar står i allmänhet i grammatisk grundform. För substantiv är obestämd form singularis oftast att föredra. Exempel: Bil. Verb står gärna i infinitiv, eller i substantiverad form. Exempel: Sjunga är ett fullt möjligt uppslagsord, men troligare är att sjunga kommer att vara omdirigerat till sång. Adjektiv skrivs gärna i singular positiv. Exempel: grön. Bland undantagen från dessa tumregler finns namn på exempelvis organisationer och företag, som kan vara i vilken grammatisk form som helst, och biologiska taxa. Exempel: Fältbiologerna och kråkor. Artiklar om folkslag bör ha namn i obestämd form plural (ex samer, tyskar).

Använd aktuella namn

Personer, institutioner, platser och annat bör i allmänhet namnges med sitt aktuella namn. Låt Charlotte Nilsson dirigera till Charlotte Perrelli, Framtidsfabriken till Framfab och Leningrad och Petrograd till Sankt Petersburg. Inaktuella namn bör inte ha en egen artikel, däremot kan de förekomma som del i namn till historiska artiklar, till exempel slaget vid Stalingrad. Namn på stater eller administrativa områden som uppgått i andra, till exempel Zaire och Älvsborgs län, bör ha egna artiklar, om det inte handlar om ett rent namnbyte (Kopparbergs län är en hänvisning till Dalarnas län).

För främmande etablerade geografiska och andra namn, som bytt namn eller ändrat transkriberingssystem, bör man dock avvakta innan man ändrar. Således används fortfarande Peking och Burma, trots att de lokala myndigheterna skulle föredra Beijing och Myanmar. Se Wikipedia:Geografiska namn.

Versalisering och textreklam

Wikipedia normaliserar versaliserade varumärken och organisationsnamn enligt svenska språkregler, på samma sätt som svenska dagstidningar gör, för att det ska vara lätt att läsa, och för att opartiskt undvika att ge vissa namn textreklam:

• Uttalbara initialförkortningar och namn som i reklamsyfte skrivs med genomgående versaler skall skrivas med stor begynnelsebokstav (om de är egennamn) följt av små bokstäver. Skriv inte IKEA utan Ikea.
• Namn som i reklamsyfte skrivs med CamelCase eller annan avvikande versalisering anpassas till svenska skrivregler. Skriv Göteborgsoperan, inte GöteborgsOperan. Skriv inte adidas utan Adidas.
• Versaler i icke uttalbara akronymer behöver inte normaliseras.
• Det namn som inleder en artikel i fet stil kan skrivas enligt ägarens norm. I löpande text och artikelnamn ska stavningen följa standarden ovan.

Förutom versalisering har produkters och organisationers namn ibland avvikande skrivsätt vad gäller skiljetecken, typografi, sammanskrivning, särskrivning och stavning, i syfte att dra uppmärksamhet till sig. Wikipedia kan även normalisera sådan textreklam, förutsatt att svenska skrivregler ger tydliga anvisningar att så ska göras, och att det existerar auktorativa källor som efterföljer dessa anvisningar. Borttagning och tillägg av mellanslag och skiljetecken bör emellertid ske med viss försiktiget, bland annat eftersom sökverktyg kan få problem att hitta namnet.

• Om stavningen av registrerade varumärken och bolagsnamn skall normaliseras enligt språkregler, exempelvis genom extra mellanslag och borttagen interpunktion, måste artikeln redogöra både för det registrerade namnet och det namn som bör användas enligt språkregler, och uppge normativa källor. Exempelvis rekommenderar Språkrådets bok Svenska skrivregler Telia Sonera (registrerat som TeliaSonera), och Eon (registrerat som E.ON).
• Vid artiklar om datorprogram, datorkommandon och webbplatser bör man vara särskilt försiktig med att ändra mellanslag och skiljetecken om inte andra källor gör det, eftersom det kan skapa tekniska problem. SimCity normaliseras således inte till Sim City men till Simcity. .NET kan dock normaliseras till Dotnet eftersom det existerar trovärdiga källor som gör det.
• Särskrivningar och ålderdomlig stavning i företagsnamn ändras inte. Exempelvis normaliseras inte stavningen av Östgöta Correspondenten (särskrivning) och Upsala Nya Tidning (gammal stavning), förutom vad gäller versalisering.

Flerordiga namn

Då egennamn består av flera ord kan också ord utöver det första skrivas med stor begynnelsebokstav. Om det finns ett etablerat skrivsätt för ett enskilt namn följer Wikipedia i allmänhet detta, men då bruket är vacklande eller okänt används principerna nedan.

För flerordiga egennamn är huvudregeln att endast det första ordet skrivs med stor bokstav. Det gäller generellt för geografiska namn och byggnader, offentliga organ, föreningar samt titlar på böcker:

• Gamla stan
• Sagan om ringen
• Örebro läns landsting
• Drottningholms slott

Om andra egennamn ingår i namnet ska även dessa skrivas med stor bokstav. Det gäller även i vissa fall där namnet inleds med Stora, Lilla, Norra, Södra, Västra och Östra, Sveriges eller Svenska:

• Gustav Adolfs torg
• Mäster Samuelsgatan
• Stora Nygatan

När företag och organisationer har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis inte finns eller är okänd gäller huvudregeln på svenska att bara första ordet inleds med versal. Om första ordet är Stiftelsen, Föreningen eller dylikt, eller om karaktären av egennamn riskerar att försvinna, ska även det andra ordet inledas med versal.

Namn på andra språk

Utländska namn följer de versaliseringsregler som gäller för respektive språk, vilket bland annat i princip innebär att engelska namn skrivs med versal initial på alla "betydelsebärande" ord. Exempel: Isle of Beauty, Isle of Splendour, Music Corporation of America. Detta gäller även konstnärliga verk, t.ex. namn på filmer och skivor. Se dock även om namngivning av konstnärliga verk nedan.

Översatta namn skrivs dock med stor bokstav enbart på första ordet: Internationella valutafonden.

Se även

• Versalisering
• CamelCase
• Wikipedia:CamelCase
• Tidningarnas Telegrambyrås skrivregler för förkortade företagsnamn
• Tidningarnas Telegrambyrås skrivregler för normalisering av textreklam

Namngivning i olika slag av artiklar

Konstnärliga verk

Använd den svenska titeln på konstnärliga verk

Om en film, roman, TV-serie eller liknande har en svensk titel brukar denna användas i artikelns titel. Originaltiteln anges i så fall efter den svenska inne i artikeln.

Ursprungliga verk har företräde till namnet

Om ett verk (roman/pjäs/film/tv-serie) är baserat på något annat verk som har samma namn på svenska, får i allmänhet det ursprungliga verket bära den egna titeln medan det nyare verket får ett parentestillägg. Exempel: Stolthet och fördom behandlar romanen, Stolthet och fördom (TV-serie) den TV-serie som bygger på romanen.

Moderartiklar och underordnade artiklar om fiktiva personer

I en artikel om en serie verk, eller en franchise i populärkultur, till exempel Harry Potter, blir tillräckligt stor, kan det vara lämpligt att dela upp den i en moderartikel och flera underartiklar. Enligt principen om minsta möjliga förvåning bör huvudartikeln vara ägnad åt franchisen i sig själv, se till exempel James Bond, medan underordnade artiklar, till exempel James Bond (figur), ägnas åt huvudpersonen i fenomenet. Huvudartikeln bör alltså inte vara ägnad åt en personbeskrivning av en enskild karaktär med länkar till fenomenet i stort, utan tvärtom.

Om en fiktiv figur, grupp, plats eller liknande förekommer i flera olika verk (romaner, filmer, tecknade serier etc) med samma namn, kan det vara lämpligt att ge figuren etc förtur till namnet. Exempel: Superhjältegruppen X-Men beskrivs under X-Men, den tecknade serien under X-Men (serietidning) och filmen under X-Men (film). Länkar bör då finnas till samtliga underliggande artiklar från moderartikeln på väl synlig plats.

Toner och musikaliska verk

Toner, ackord och tonarter namnges olika beroende på musikgenre, enligt de facto-standard i nyskriven svensk notskrift och musikundervisningslitteratur, såsom beskrivs i artikeln B, H och Bess. Den gamla svenska tonbeteckningen B (ett halvtonssteg ovanför A) skall ej användas, utan denna ton betecknas B♭. I artiklar om populärmusik, harmonilära, mm, men inte om klassisk musik och konstmusik, kan B♭ även benämnas Bess. B betecknar i det sammanhanget den ton som traditionellt kallas H (ett halvtonssteg nedanför C).

För att minska förvåningen hos läsare som inte känner till denna kutym, och för att undvika missförstånd av vad som avses med tonen B, kan artiklarna förses med någon av följande mallar:

• Mall:tonnamn-BbB (Vid populärmusik, harmonilära, mm)
• Mall:tonnamn-BbH (Vid klassisk musik och konstmusik)

För korrekt typografi vid förtecken, med mera, används med fördel Mall:musik.

Artiklar om musikaliska verk med särskilda titlar, till exempel Leningradsymfonin eller De fyra årstiderna, namnges enligt de riktlinjer för konstnärliga verk som beskrivs ovan. För musikaliska verk med allmänna beteckningar, till exempel numrerade symfonier och konserter, namnges artiklarna enligt principen: Typ av verk nr X (efternamn). Exempel: Symfoni nr 5 (Bruckner), Sonat för cello och piano (Schnittke). När flera kompositörer delar efternamn anges även initialer, t ex Requiem (WA Mozart).

Durtonarter skrivs med stor bokstav och bindestreck, C-dur. Molltonarter skrivs med liten bokstav, c-moll.

Återgivning av främmande språk

Strukturer för hur diverse främmande språk återges på svenska finns på Wikipedia:Återgivning av främmande språk.

Personer

Biografiska artikeltitlar och personer i löpande text bör namnges med de namn som de är kända under, utan mellannamn. Detta är i vissa fall ett artistnamn eller en pseudonym. Regenter namnges med försvenskat namn, om sådant finns, regentnummer och land om det behövs. Icke-regerande kungligheter namnges med kunglig titel, namn och land. Personer med samma namn åtskiljs vanligen med yrke eller levnadsår inom parentes. Om det behövs, tas även landet med i artikelns namn.

Geografi, länder och nationaliteter

Om ett vedertaget svenskt namn existerar bör detta i de flesta fall användas. Om inget vedertaget svenskt namn finns, eller om ett sådant namn inte längre används, så bör det lokalt mest accepterade namnet användas. Undvik att på egen hand översätta geografinamn till svenska.

Det är oftast lämpligt att ha separata artiklar för ett land, en nationalitet/etnicitet, och ett språk. På så sätt är Frankrike, fransmän och franska olika artiklar, där fransk är en grensida. Artiklar som beskriver en persons nationalitet bör hänvisa till artikeln om nationaliteten. Exempel:

Édith Piaf, född (...) den 19 december 1915, död den 11 oktober 1963, var en fransk sångerska.

Företag

Artiklar om företag och andra organisationer skrivs så som de normalt refereras till, vilket oftast utesluter tillägg som "AB" eller "Corporation". Skriv till exempel inte:

• Ericsson AB utan Ericsson
• Microsoft Corporation utan Microsoft

Undantag görs dock i de fall där tilläggsformen är vanligare än den utan, till exempel LKAB, eller för att skilja en artikel från en annan, till exempel TV 4 AB från TV 4 och Vattenfall AB från Vattenfall.

Se även styckena Versalisering, Wikipedia:Att skriva om företag och varumärken och Flerordiga namn ovan.

Fartyg

Artiklar som handlar om enskilda fartyg kan namnges genom att låta fartygets typ ingå i namnet. Modernare fartyg använder ofta en förkortning som talar om vilken typ av fartyg det rör sig om, till exempel M/S Viking Cinderella eller S/Y Ellen med fartygstypsbeteckningarna M/S respektive S/Y. Artiklar om moderna militära fartyg använder ofta förkortningen HMS, till exempel HMS Gotland, eventuellt med fartygets officiella beteckning inom parentes, till exempel HMS Gotland (Gtd).

Om artikeln handlar om äldre fartyg från en period då beteckningar av typen HMS eller S/S inte användes, skrivs fartygstypen eller sjösättningsåret ut inom parentes efter namnet, till exempel  Göteborg (1656),  Sigyn (barkskepp) eller Vasaorden (kungaslup).

Flygplatser

Utgångspunkten är att namnge flygplatsartiklar enligt "[Stad]-[Flygplatsnamn] flygplats". Exempelvis Stockholm-Arlanda flygplats, Berlin-Tegel flygplats eller Madrid-Barajas flygplats. Har flygplatsen ett officiellt namn på engelska, så behålls det engelska namnet om det även är allmänt vedertaget som tex Göteborg City Airport. Det engelska ordet "Airport" (Svenska: flygplats) bör undvikas i artikelnamnen i så stor utsträckning som möjligt. Städer eller regioner med flera flygplatser skiljs åt genom tex London-Heathrow flygplats och London-Stansted flygplats eller Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Skavsta flygplats.

Luftfarkoster

Artiklar om luftfarkoster som till exempel flygplan och helikoptrar namnges efter tillverkarens namn, som till exempel Saab 39 Gripen, Boeing 747 eller Eurocopter EC 135. Benämningar som en nations flygvapen använder sig av, bör ej användas som artikelnamn. Om det dock finns versioner av luftfarkosten som är så speciella att det går att skriva utförliga artiklar om just dem, kan man bryta ut dem till en egen artikel som till exempel A 32 S 32 eller JA 37. Dock så bör tillverkarens namn användas så långt som möjligt.

Tal och årtal

Titlar som enbart består av siffror behandlar årtal enligt västerländsk tideräkning, vt. Exempel: artiklarna 1, 88 och 2005 behandlar dessa årtal. Årtal före Kristus brukar namnges enligt formen [[X f.Kr.]]. Exempel: 336 f.Kr.. Använd inte begreppet före vår tid som artikelnamn, men notera att detta skrivsätt ibland används i artikeltext.

När det finns artiklar om särskilda tal, kan dessa ha parentestillägg. Exempel: 1 (tal) och 88 (tal). Artiklar om saker som fått namn efter tal eller årtal får parentestillägg, till exempel 3 (företag) och 1984 (roman).

Teknik och datorer

I allmänhet bör Terminologicentrums och Svenska datatermgruppens rekommendationer följas.

Medicin och biologi

Om ett medicinskt eller biologiskt begrepp har ett svenskt, etablerat och entydigt trivialnamn, så bör detta användas med hänvisning från vetenskapligt namn. Exempel: suicid hänvisar till självmord.

Om det finns namnkonflikt, risk för missförstånd, eller det inte finns något allmänt trivialnamn, så bör det vetenskapliga namnet användas. Exempel: kräfta hänvisar till cancer, pung är en grensida som hänvisar till scrotum för den manliga könsdelen.

Som vanligt ska alla korrekta namnformer anges i artikelns ingress.

Vetenskapliga namn för släkten och lägre taxa (t.ex. undersläkten, arter, underarter) ska skrivas med kursiv stil, exempel Amoebina.

Kemi

I kemi används vetenskapliga namn genomgående för kemiska föreningar. Till exempel hänvisar brunsten till mangandioxid.

Prefix

När en artikeltitel börjar med en siffra, bör den första bokstaven i artikelnamnet vara versal: således 1,1,1-Trikloretan och inte 1,1,1-trikloretan. En omdirigering från den icke-versala artikelversionen bör skapas för att underlätta länkning ifrån andra artiklar och underlätta artikelsökning.

Av tekniska anledningar är det ej rekommenderat att använda icke-numeriska prefix i artikeltitlar. Detta inkluderar:

Positionella identifierare	orto-, meta-, para-, α-, β-, γ-
Stereokemiska identifierare	cis-, trans-, (E)-, (Z)-
Kirala identifierare	(R)-, (S)-, D-, L-, (+)-, (−)-

Prefixet N- (när det syftar på bindning till en kväveatom) och motsvarande är ett undantag. Ordleden cyklo, iso, neo, spiro anses vara delar av namn (såsom isopropanol) och kan användas. Inga bindestreck eller kursiv stil bör dock användas i dessa fall. Andra prefix såsom sec-, tert-, etc.) bör skrivas med bindestreck och endast med gemener, men bör undvikas i artikeltitlar.

Sport

Sportevenemang namnges i allmänhet med evenemangets namn följt av årtal. Olympiska spel följer formen Olympiska sommarspelen 2004. Det finns dock ingen standard för benämningar på herr- och damtävlingar. Landslag namnges enligt formen Sveriges herrlandslag i fotboll. Sportklubbar namnges med förkortningar, som BK, IF, IFK och SK, såvida inte förvirring kan uppstå. Idrottsplats förkortas vanligtvis IP. Det finns ingen standard för vilket av uttrycken "sport" eller "idrott" ska användas.

Militär

Försvarsgrenar namnges med landets namn och det svenska namnet på vapenslaget: Royal Air Force hänvisar till Storbritanniens flygvapen och United States Army till USA:s armé. Denna riktlinje är omstridd.

Namnet på utländska militära enheter behåller sitt namn på originalspråket, om namnet skrivs med latinska bokstäver och om en vuxen svenskspråkig person åtminstone borde kunna ana namnets betydelse på originalspråk. Exempel på förband som behåller sitt namn på originalspråk är 101st Airborne Division och 1re Armée; exempel på en militär enhet vars namn översätts är 1-й Прибалтийский фронт till Första baltiska fronten och 2. magyar hadsereg till Andra ungerska armén.

Ett undantag från ovanstående tumregel är att namnet översätts om det finns ett väl etablerat svenskt namn på förbandet. Artikeln Afrikakåren får alltså detta namn, och inte Deutches Afrikakorps, Praetoriangardet heter så och inte något på latin.

Svenska militära förband

Svenska militära förband namnges efter förbandets officiella namn – Norrbottens regemente, flygflottiljer namnges efter dess förbandsbeteckning samt förläggningsort – F 15 Söderhamn. Marinförband bör för enkelhetens skull namnges som – Fjärde sjöstridsflottiljen, istället för 4. sjöstridsflottiljen.

• Som regel särskrivs alla militära förband, det vill säga alltid mellanslag mellan bokstav och siffra (eller omvänt)! Till exempel I 19 eller F 15. Detta då förbandsbeteckning (förkortningen) utläses infanteriregemente nitton, flygflottilj femton eller fjärde sjöstridsflottiljen, och inte infanteriregementenitton, flygflottiljfemton eller fjärdesjöstridsflottiljen.

• Andra förbandsbeteckningar som FömedC och LG särskrivs inte! Då de är en ren förkortning av förbandet – Försvarsmedicincentrum och Livgardet.

• Förbandsbeteckningen återges i artikelns inledande rubrik inom parentes efter förbandsnamnet – Södra skånska regementet (P 7) eller Livgardet (LG).

• Har ett förband återuppsatts efter avveckling eller bytt truppslag, bör de skiljas åt med varsin artikel! (Se till exempel Livregementet till häst (det yngre) eller Göta livgarde (pansar).) Detta för att särskilja epokerna, men även för att de ej nödvändigtvis har någon nära koppling till det ursprungliga förbandet mer än själva namnet. Har förbandet enbart bytt namn, bör den ursprungliga artikeln flyttas till det nya namnet! (Se till exempel Trängregementet.) Uppgår ett förband i ett annat, bör artikeln ses som historisk! Ny information och historik bör återges under nytt stycke i artikeln om förbandet som det uppgått i.

Aktuella händelser

Det kan vara svårt att namnge aktuella/pågående händelser innan de saknar ett vedertaget namn, till exempel Parisupploppen 2005.

Artikelnamnet bör vara beskrivande och enkelt och likna namn på tidigare händelser, till exempel Tyska novemberrevolutionen.

Listartiklar

Listartiklar namnges som "Lista över X", där "X" är ett väl beskrivande namn för vad artikeln listar. Listartiklar som är formaterade som tabeller kan även namnges "Tabell över X". Listor som utgör en tidslinje kan även namnges "Tidslinje över X". Artiklar som innehåller listavsnitt men även brödtext bör i allmänhet namnges som en vanlig artikel och inte som en listartikel.

Psalmböcker

Namnges i sin grundform med en tillämpbar och begriplig nedkortning av verkets hela namn då flertalet har tilläggsord såväl före som efter ett huvudord. Grundformen, till exempel Sionstoner, har antingen en egen huvudartikel eller förgrenas eller redirectas till en huvudartikel där årtal för fastställandet av verket ingår i namnet enligt två olika principer.

• Den svenska psalmboken särskiljs genom årtalsangivning före huvudordet då det är det gängse förekommande tilltalet i dagligt bruk sen 400 år tillbaka (1695 års psalmbok, 1819 års psalmbok, Nya psalmer 1921 som endast var ett tillägg till 1819 års psalmer, 1937 års psalmbok, 1986 års psalmbok).
• Övriga psalmböcker årtalsanges efter huvudordet med årtal för fastställandet av versionen, (i vissa fall likvärdigt med tryckår, men som regel inte) enligt principen Sionstoner 1889, Sionstoner 1935, Sionstoner 1972. Många av 1700-talets frikyrkliga sångböcker utgavs mer kontinuerligt av enskilda tryckare eller psalmboksutgivare och fick som komplettering till titeln underrubriken "Förmerade och tillökte". För dessa äldre utgåvor är det nästan alltid tryckår som avses. I några fall har psalmböcker samma namn men helt skilda innehåll, då olika samfund utgett dem. Ett exempel på detta är de laestadianska respektive de herrnuhutiska sångböckerna Sions Sånger.

Avvikelsen från gängse typografi i namngivningen beror på en önskan att både öka läsbarheten i specifika psalmartiklar (till exempel för psalmen Var hälsad sköna morgonstund) och en önskan att visa på de olika psalmernas historia, titelförändringar vid olika bearbetningar, språkförändringar genom nya stavningsregler och liknande. Detta framgår först genom att olika publiceringar och olika rubriceringar inkluderande tidigare titlar förtydligas med hjälp av en något annorlunda typografi än den annars använda wikipediatypografin.

Politik

Artiklar om politiska partier bör namnges med de i svenska sammanhang vanligaste namnen. Notera att de i svenska språket vanligaste namnen inte nödvändigtvis behöver vara på svenska. Brittiska Labour Party skulle kunna översättas till "Arbetarpartiet", men detta görs i praktiken inte. Däremot används ibland termer såsom "tyska miljöpartiet". Man kan även exemplifiera med de danska partierna Venstre och Dansk Folkeparti. Båda dessa partier står långt ifrån svenska Vänsterpartiet respektive Folkpartiet politiskt, och visar på det vanskliga i att översätta partinamn till sådana namn som inte är allmänt vedertagna. I dessa fall är det tydligt vilka namn som är de etablerade, och dessa bör också styra vilka artikelnamn artiklarna bör ha på Wikipedia. Partier med samma namn går ofta att särskilja med parentestillägg för landet, se Socialdemokraterna för exempel.

Se vidare Wikipedia:Att skriva om politik.

Se även

• Wikipedia:Kategorisering
• Wikipedia:Omdirigering
• Versalisering
• Wikipedia:Inledning av artiklar
• Wikipedia:Alfabetisk ordning
• Wikipedia:Ämnesguider

Externa länkar

• TT-språket, språkvård för svensk nyhetsförmedling