Wikipedia:Relevans

Policy & riktlinjer

Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Tredje återställningen gillt Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar och avstängningar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd av sidor Snabbraderingar

Denna text diskuterar begreppet encyklopedisk relevans och dess betydelse för svenskspråkiga Wikipedia. För konkreta relevanskriterier och praxis inom olika ämnesområden, se Relevanskriterier.

En av Wikipedias grundprinciper är att Wikipedia är ett uppslagsverk och inte en samling information vilken som helst. En artikels ämne måste nå en tillräckligt hög nivå av allmänintresse och betydelsefullhet, så att tillräckligt många författare med kunskap om ämnet vill bidra till artikeln, och artikeln därmed har förutsättningar att få hög kvalitet.

Ämnet ska ha uppmärksammats i vederhäftiga och av författaren oberoende källor. Ämnet bör dessutom i allmänhet vara av sådan karaktär att det kunde passa i ett traditionellt uppslagsverk, men eftersom vi inte har begränsat utrymme kan vi ändå ha med mycket som helt enkelt inte ryms i sådana. Ett ämne som uppfyller dessa krav sägs vara encyklopediskt relevant. Artiklar om ämnen som inte uppfattas uppfylla kraven raderas eller sammanslås med andra artiklar.

Encyklopedisk relevans i denna betydelse ska inte sammanblandas med kravet att artikelinnehållet ska vara relevant för artikelämnet.

Vad krävs för encyklopedisk relevans?

Se även WP:Ordlista#Encyklopedisk.

Allmänintresse och betydelsefullhet

För att artiklarna ska bli tillförlitliga får Wikipedia enbart innefatta artikelämnen som kan locka tillräckligt många författare med kunskap om området. Dessa ska ha möjlighet att kontrollera informationens tillförlitlighet, hålla den aktuell och skydda den mot vandalism. Detta innebär att informationen måste ha ett tillräcklig mått av allmänintresse och behandla tillräckligt betydelsefulla ämnen. En artikels ämne måste vara tillräckligt välkänt, omdiskuterat, viktigt, eller på annat sätt notabelt nog för att det skall vara möjligt och mödan värt att behålla, korrekturläsa, utöka och skydda artikeln mot vandalism. Att en artikel inte betraktas som betydande är ingen kritik mot ämnet i sig, bara ett påpekande att det kan vara för okänt för att andra än de med personlig anknytning till det skall bry sig och ha kunskaper nog att arbeta med artikeln. Det innebär att ämnen med bristande betydenhet också ofta är svåra att skriva pålitliga artiklar om.

Verifierbar betydelsefullhet

Artikelämnes betydelsefullhet måste vara verifierbar. Det ska ha uppmärksammats i ett flertal pålitliga och oberoende andrahandskällor. Någon som inte har direkt koppling till artikelämnet (t.ex. till den som myntat ett begrepp) eller förstahandskällor (t.ex. till ögonvittnen) ska ha bedömt att material om artikelämnet är värt att publicera. Sådana pålitliga och oberoende andrahandskällor kan vara till exempel riksmedia och böcker utgivna på etablerade förlag, i synnerhet akademiska förlag.

Alternativt ska artikelämnet ha uppmärksammats i tredjehandskällor, exempelvis andra uppslagsverk såsom biografiska uppslagsverk.

Som tredje alternativ kan artikeln vara baserad på en artikel som ämnets upphovsman (exempelvis en forskare som formulerat den teori eller myntat det begrepp Wikipediaartiklen handlar om) själv har publicerat i en refereegranskad forskningsartikel i en välrenommerad tidskrift. Ämnet måste dock ha uppmärksammats i ett flertal av författaren oberoende artiklar för att det ska förtjäna en egen artikel.

Dessutom ska artikelns innehåll vara verifierbart. Verifierbarhet bevisas lättast genom att ange källhänvisningar som stödjer innehållets betydelsefullhet och stödjer påståenden i artikeln som ifrågasatts eller kan kan komma att ifrågasättas.

Förväntad kvalitet

Att läsarna av uppslagsverket Wikipedia känner förtroende för dess trovärdighet är nödvändigt för dess framgång och överlevnad. Å andra sidan är det nödvändigt att nya korta stubbartiklar med tillfälliga brister tillåts skapas för att uppslagverket ska kunna växa. Artiklar som har brister kan temporärt förses med varningmallar. En bristfällig artikel som sannolikt inte har förutsättning att bli längre än en stubbartikel inom överskådlig tid, eller i vilken fundamentala brister inte åtgärdats inom en rimlig tid efter att problemen uppmärksammats, ska däremot raderas eller sammanslås. Båda dessa kriterier är bedömningsfrågor, som lämpligen diskuteras på Wikipedia:SFFR.

Encyklopedisk relevans ska inte sammanblandas med artikelns kvalitet för tillfället. En artikel med verifierbar betydelsefullhet, och som således har förutsättningar att växa, ska inte raderas även om den har allvarliga brister. För artikelämnen vars encyklopediska relevans ligger i en gråzon kan emellertid artikelns faktiska kvalitet påverka bedömningen av huruvida artikeln skall behållas.

Beständighet över tiden

I sammanhanget är också tidsaspekten viktig – informationen skall inte bara vara korrekt när den skrivs in utan också ha beständighet över tiden. Wikipedia är visserligen ett dynamiskt uppslagsverk vars målgrupp är samtiden och som ofta är mer aktuellt än traditionella uppslagsverk, men information som är så föränderlig att den inte förväntas kunna hållas uppdaterad – exempelvis prisuppgifter för produkter som finns på marknaden idag – bör inte inkluderas.

Ämnen som passar i uppslagsverk

I riktlinjen Vad Wikipedia inte är beskrivs artikeltyper som inte anses vara av encyklopedisk karaktär. Wikimedia foundation har skapat andra wikier för flera icke-encyklopediska ändamål, så kallade systerpojekt dit artikeln kan flyttas i förekommande fall, exempelvis wiktionary för ordboksartiklar, wikibooks och wikiversity för allt för detaljerade bruksanvisningar, originalforskning och läromedel, med flera. Artiklar som passar bättre i systerprojekt bör placeras där.

För att ge förtroende för Wikipedia som en encyklopedi är det också ett krav att artiklarna behandlar ämnen som associeras med uppslagsverk, antingen i konventionella uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin, eller fackuppslagsverk såsom Svenskt biografiskt lexikon. Praxis visar emellertid att undantag från detta krav ofta görs. Exempelvis finns ett stort antal artiklar om kommersiella produkter, aktuella händelser i media och populärkulturella trender som har verifierbar betydelsefullhet men knappast nämns i andra uppslagsverk. Huruvida sådana artiklar skall behållas brukar med jämna mellanrum diskuteras på WP:SFFR eller artiklarnas diskussionssidor. I motsats till kravet på verifierbarhet och allmänintresse som är mer eller mindre odiskutabelt så är gränsen för vilka ämnen som har encyklopedisk karaktär en levande diskussion, där uppfattningarna skiljer sig åt mellan olika användare och där praxis förändras med tiden.

Avgränsat ämne

Artikelns ämne ska vara avgränsat, och inte ha karaktär av uppsatsämne. Artikelnamnet har vanligen karaktären av ett uppslagsord och bör vara ett begrepp eller uttryck som är vanligt förekommande i källor. Artikeln ska kunna ges en disposition som är karaktäristisk för en artikel i ett uppslagsverk, och vanligen inledas med en teoretisk definition av dess namn. Vanligen är artikelnamnet därför ett begrepp som kan ges en entydig definition inom en eller flera kontexter. Exempel på undantag från kravet på definierbart begrepp är listartiklar och frågeställningar som är kända i litteraturen. Om en artikel blir för lång kan avsnitt brytas ut ur huvudartikeln och ges egna artiklar, och i det fallet behöver inte rubriken vara ett definierbart uppslagsord, utan kan vara en längre rubrik.

Att fastställa konkreta relevanskriterier

Ett ständigt arbete pågår med att fastställa konkreta kriterier för olika ämnesområden. Man försöker kvantifiera, ofta i siffror, hur känd exempelvis en person inom en viss yrkeskategori måste vara för att förtjäna en egen artikel. Syftet är att liknande artiklar ska behandlas likvärdigt, och att man ska kunna minska diskussioner och subjektiva avvägningar om enskilda artiklar genom att hänvisa till kriterierna.

Ett tidigt försök var Vad ska vara med?, där deltagare försökte rösta fram vad som platsade i ett uppslagsverk, på ett mer kategoriskt vis. Numera finns Wikipedia:Relevanskriterier med syfte att återspegla praxis. Den sidan hänvisar i sin tur vidare till mer detaljerade relevanskriterier som finns formulerade av vissa ämnesspecifika wikiprojekt.

Relevanskriterierna är föränderliga riktlinjer snarare än fasta regler. Praxis uppstår på wikin, och riktlinjerna i namnrymden Wikipedia skall dokumentera denna praxis. När konsensus uppstår kring en förändring av en artikel som innebär förändrad praxis skall riktlinjerna revideras så att de återspeglar det nya synsättet.

Relevanskriterierna har tidvis varit kontroversiella därför att de är föränderliga, att det ofta finns motstridiga uppfattningar om dem, att grundkravet på verifierbar betydelsefullhet i många fall är fullt tillräckligt, att de ibland ger utrymme för subjektiv tolkning, att de inte alltid upprätthålles konsekvent, samt på grund av sättet de skapats på. Vissa av dem har skapats som en sammanfattning av redan existerande praxis. Andra är ett resultat av tidigare diskussioner om vad som är en lämplig nivå att lägga ribban på, som kanske inte alltid efterlevs. Ytterligare andra är mer eller mindre direkt överförda från engelskspråkiga Wikipedia, medan andra skiljer sig från praxis på andra språkversioner.

Arbetsgången för artiklar med ifrågasatt relevans

Arbetsgången för artiklar med ifrågasatt relevans är enligt följande:

1. Först görs en grundläggande bedömning av användaren som hittar artikeln av hur långt artikeln är ifrån att platsa på Wikipedia (också historiken bör kontrolleras, så att bedömningen inte görs utgående från en saboterad version). Bedömningen kan resultera i tre utfall:
   1. Artikeln behålls, möjligen med någon åtgärdsmall
   2. Artiklar som är helt obegripliga, substanslösa, av reklamkaraktär, i sin helhet är plagiat eller utgörs av personangrepp eller andra overifierade påståenden om nu levande personer kan snabbraderas av en administratör, se Wikipedia:Radering av artiklar#Oartikel. Artiklar som enbart utgör personangrepp på ej levande personer raderas också.
   3. Artikeln behålls, men märks med mallen {{Relevanskontroll}} och hamnar därmed i Kategori:Relevanskontroll
2. Om artikeln märks för relevanskontroll diskuteras den på dess diskussionssida, och artikelns relevans eller betydenhet bedöms enligt de argument som kan presenteras antingen av den som skapat artikeln eller andra intresserade som letar information om ämnet. Diskussionen leder till ett av tre utfall:
   1. Artikeln behålls och mallen {{Relevanskontroll}} tas bort
   2. Artikeln anmäls på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering (SFFR) för att mer formellt utröna om artikeln bör behållas eller inte
   3. Artikeln raderas eller sammanslås med annan artikel efter att konsensus uppnåtts om detta på diskussionssidan.

Se även

• Wikipedia:Relevanskriterier - föränderliga kriterier på encyklopedisk relevans som försöker efterfölja konsensus av tidigare relevansdiskussioner
• Wikipedia:Vad Wikipedia inte är
• Wikipedia:Projekt relevanskontroll - ett projekt som åsyftar att minska mängden artiklar i Kategori:Relevanskontroll genom i första hand diskussion på diskussionssidorna
• Wikipedia:Otillbörlig vikt
• Wikipedia:Kuriosa
• Kategori:Relevanskontroll - kategori med artiklar vars encyklopediska relevans ifrågasätts